ones i met a girl, she had a heart of stone
det blir som det blir, men aldrig som man tänkt sig
man tror att man kan lita på folk, att om dom säger: du är en ängel, och verkligen menar det.. det finns många sånna, men även många som är så himla falska. det är dom jag blir så himla trött på. jag kan inte säga att jag alltid varit en ängel som aldrig snackat skit eller gjort något dumt mot någon, men jag växte ifrån det. visst det kan hända då och då, men det är dom gånger dom verkligen förtjärnat det.
folk man tror är en vän kan gå en helt bakom ryggen och göra något som sårar en så jäkla mycket, även att dom inte fattar det själva.. det är synd att det ska vara så, det kan vara vad som helst det handlar om, man har försagt sig eller gjort någonting som kanske bara blev så helt plötsligt, berätta det istället för att ljuga och säga något helt annat. för det kommer alltid fram tillslut, och det vet man..
det är nog det alla är så rädda för, att man ska bli arg och aldrig sluta skrika eller aldrig förlåta en igen, men man blir inte arg på så sätt, utan besviken.. besviken som fan.. och man blir oftast förlåten om det är första gången man råkar gå bakom ryggen på någon - för alla förtjärnar en andra chans.. eller? det är så jag tycker i alla fall.
men bara för att man säger så tror folk att det ska va lugnt att göra det, men tänk lite!
jag skulle bara vilja försvinna för en stund och se vilka som verkligen bryr sig av sina kompisar, jag tror nog inte alla är små änglar. se vad alla sa, se hur alla reagerar - se vilka som verkligen är äkta.. för jag så många gånger om dagen folk blir sårade av sina vänner är helt jäkla sjukt. det är ingen som tänker på att alla har känslor..
och här i linköping kan man verkligen inte säga något för allt är ute på ett ögonblick. varför inte bara hålla en hemlighet om man verkligen inte får säga den? för man vet ju att den verkligen kommer ut så småning om.
det är det ända jag hatar med linköping - allt jäkla snack!
med det jag skrivit nu kanske det låter som att jag är den störta egoisten.. men jag tänker även in mig själv i vissa grejer jag känner igen mig i, och jag är inte stolt över det, mår snarare dåligt över det som jag gjort i mina dagar. men jag vet också hur det känns att få en kniv i ryggen av någon som man verkligen älskar....
var bara tvungen att få ur mig några av mina 1000 tankar. allt snurrar runt i mitt huvud för tillfället.
xoxo towe
